Ingen rubrik
Kommer du ihåg mitt liv, för det gör inte jag.
Det försvann när du lämnade min sida. Kommer du ihåg mitt skratt?
Det som skrattades högst av alla skratt i världen. Jag har tappat bort det och
kan inte hitta det längre. Ge mig styrka och hjälp att hitta mitt skratt igen,
hjälp mig hitta mitt liv igen!
Någonstans efter vägen, vägen som förändrade mig till den jag är idag,
där finns mitt liv. Men jag vågar inte se tillbaka!
Tillbaka till alla mörka gränder, vägbulor, trafikljus.
Det röda ljuset bländar mig, jag kan inte längre se!
Är jag på väg till en återvändsgränd? Har jag tagit en genväg och misslyckats?
Jag hör musiken i mina öron som om den vill tala om någonting för mig.
Men jag kan inte höra orden. Jag försöker och försöker men det enda jag hör är musik.
Vad är det jag letar efter? Kommer jag någonsin att hitta svaret bakom det
bländande röda ljuset och den höga musiken som dövar all förklaring?
Hur kan jag ens vara säker på att det finns ett svar?
Är det bara en metafor som gjort mig besatt och fått mig att blunda för verkligheten?
Men ändå finns det något långt inom mig som får mig att fortsätta.
Jag har kommit fram till en återvändsgränd, det är dags att göra ett val!
Att fortsätta in i en skog och kämpa bland stigar och träd.
Eller se tillbaka, leta efter mitt liv, söka ett svar!
Vad jag än väljer så vet jag inte om det är det rätta.
Det försvann när du lämnade min sida. Kommer du ihåg mitt skratt?
Det som skrattades högst av alla skratt i världen. Jag har tappat bort det och
kan inte hitta det längre. Ge mig styrka och hjälp att hitta mitt skratt igen,
hjälp mig hitta mitt liv igen!
Någonstans efter vägen, vägen som förändrade mig till den jag är idag,
där finns mitt liv. Men jag vågar inte se tillbaka!
Tillbaka till alla mörka gränder, vägbulor, trafikljus.
Det röda ljuset bländar mig, jag kan inte längre se!
Är jag på väg till en återvändsgränd? Har jag tagit en genväg och misslyckats?
Jag hör musiken i mina öron som om den vill tala om någonting för mig.
Men jag kan inte höra orden. Jag försöker och försöker men det enda jag hör är musik.
Vad är det jag letar efter? Kommer jag någonsin att hitta svaret bakom det
bländande röda ljuset och den höga musiken som dövar all förklaring?
Hur kan jag ens vara säker på att det finns ett svar?
Är det bara en metafor som gjort mig besatt och fått mig att blunda för verkligheten?
Men ändå finns det något långt inom mig som får mig att fortsätta.
Jag har kommit fram till en återvändsgränd, det är dags att göra ett val!
Att fortsätta in i en skog och kämpa bland stigar och träd.
Eller se tillbaka, leta efter mitt liv, söka ett svar!
Vad jag än väljer så vet jag inte om det är det rätta.
Kommentarer
Trackback
