regn regn regn regn regn regn regn regn regn regn dropp dropp dropp dropp dropp dropp och en massa droppar till
Om du inte visste så regnar det i Ekshärad.
Jag som var tänkt ut och springa, men det forsande regnet därute är inte så speciellt lockande.
Vart tog sommaren vägen? Det här skulle ju bli den bästa sommaren ever. Glöm det säger jag bara. Vädret är inte på min sida, och inte vännerna heller.. Vart tog vi vägen? det är ju bara jag. Jag har 57 mil hem från Strömsund som jag åker någongång då och då. Det tar 11 timmar att ta sig hem med alla byten och väntetider. Och ni har 11 mil hem hit, det tar 1,5 timme med buss och ni orkar inte rôva er hem hit. ett år, det har gått ett helt år.
Jag saknar er så att det gör ont =/
Ni förgyllde min tid på kyrkhedens skola och min fritid här hemma.
Men nu känns det som att jag inte ens existerar längre. Ni lever erat liv någon annanstans utan mig.
Ta inte illa upp är ni snälla, men det är så det känns..
Det jag ville komma fram till med detta inlägg är att jag finns här, jag är bara ett telefonsamtal bort vilken tid det än är på dygnet, det spelar inen roll. Hör av er bara.