Det var vi, en gång i tiden var det vi 2. För sisådär 3 år sedan. Det var underbart då, men sen så hände det nåt som skiljde oss 2 åt.. Jag älskade dig, men du fick upp ögonen för en annan.. Efter det var jag rädd för att bli kär igen, du sårade mig så enormt. Nu har du har tagit upp kontakten med mig igen. Det känns som att jag håller på att falla tillbaka till dig..  Det är inte lätt när hjärtat och hjärnan inte är överrens. Vad är det som händer med mig?  Det är nästan så att jag blir rädd för mig själv..

Nu är det jag som ska ta en lång promenad innan jag ska skjuta, annars är det jag som kommer att stå å tänka en massa när jag skjuter, och det är inte bra.


I feel it all slipping away.